Vad är medarbetarnas state of mind?

Jag var 28 år när jag blev tillfrågad om ett jobb som VD för ett hotell. Min erfarenhet av att leda personal kom från projektledning, men projekt är kortare cykler. Det finns ett slut.

Min styrka, som var en av anledningarna till att jag blev tillfrågad, är att jag har en förmåga att se vad som KAN göras. Min hjärna är uppkopplad på möjligheter. Min svaghet VAR definitivt kunskapsbristen kring hur vuxna tar till sig ny information på olika sätt och hur hjärnan reagerar olika på förändring utifrån olika förutsättningar.

Mitt tillträde kom nog som en chock för flera anställda. Jag hade förberett mig minutiöst på hur jag skulle få dem att känna det jag kände, pepp och möjligheter. Men frågan är om jag ställde mig själv frågan: ”De som får mig som chef, vad (kanske) känner de just nu?”

Så jag inleder min första tid med konfetti och ballonger. Hit ska vi! Möjligheter! Pepp! Motivation! Jag glömde helt bort det här med trygghetsbehov och att min ”möjlighetsperson”, inte är den enda personen i ett rum. Såklart fick jag inte den reaktion jag hade hoppats på.

Det behöver inte handla om något stort som en ny chef utan det handlar också om utbildning. Kursledaren börjar med något käckt i tron om att det är en sammansvetsad grupp men har ingen aning om att det t.ex kanske är första gången någon träffar sina nya kollegor eller två kanske är missnöjda med ledarskapet.

Vi som designar utbildningar behöver sätta saker i kontext till de som faktiskt ska uppleva den här informationen. Hur är de som grupp? Var kommer de ifrån? Vad kan de innan? Hur mår de? Är de nervösa? Det ni säger att ni vill ska hända, matchar det ni signalerar?

Så oavsett om du ska hålla ditt första tal som ny chef eller hålla en intern utbildning, filtrera igenom det du ska presentera genom frågan: ”Vad är medarbetarnas state of mind just nu?”