Kris ser inte alltid ut som vi tror, och det kan bli dyrt att tolka medarbetare fel.

När en människa hamnar i kris ser det inte alltid ut så som vi förväntar oss. Och just det är viktigt att förstå, inte minst som arbetsgivare.

Vi bär ofta med oss egna bilder av hur en kris “ska” se ut, utifrån hur vi har sett andra reagera tidigare i livet, eller hur vi själva har reagerat. Men krisreaktioner kan ta sig många olika uttryck. Därför behöver vi vara vaksamma och försiktiga i våra tolkningar av människor runt omkring oss.

En person som inte gråter, som verkar kontrollerad och samlad, kan ha ett svår inre kaos. För vissa är just kontroll det enda sättet att hantera det som händer. Att försöka skapa stabilitet blir ett sätt att inte falla isär.

Det finns också de som tar avstånd, blir kalla, inte vill prata eller fortsätter leva på som vanligt. Utifrån kan det se ut som att det inte har påverkat dem alls. Men också det kan vara en strategi: att stänga av, förneka eller hålla känslorna på avstånd för att man helt enkelt inte orkar känna allt.

Det vi ser på utsidan berättar sällan vad som händer på insidan

Många tänker att en människa i kris är någon som gråter mycket, är arg, förtvivlad eller förvirrad. Och ja, det kan absolut vara så. Men det är långt ifrån alla varianter.

Problemet uppstår när vi börjar värdera människors reaktioner utifrån våra egna förväntningar. Då finns en risk att vi fördömer det som inte passar vår bild av sorg, stress eller kris. Och det kan i sin tur väcka skam hos den som redan kämpar. Skam över att inte reagera “rätt”. Skam över att inte känna som andra. Skam över att börja tvivla på om man är en god människa, om man bryr sig tillräckligt, eller om något är fel på en.

Det finns ingen vinst i att jämföra människors krisreaktioner med varandra

Jag kan själv reagera ganska lugnt på ett dödsfall i ett sammanhang, kanske därför att det handlar om en äldre person som har betytt mycket för mig men där jag på något sätt ändå varit förberedd. Jag blir ledsen och känner sorg, men hamnar inte i kris.

Samtidigt kan någon annan i samma familj reagera helt annorlunda. För den personen kan samma händelse skaka om känslan av trygghet och identitet på djupet. Det som för någon ser hanterbart ut kan för någon annan bli en inre destabilisering.

I en organisation kan feltolkningar få stora konsekvenser

För en VD eller ledare är det här viktigt av flera skäl. När människor i en organisation går igenom kris, stark stress eller emotionell belastning, är det lätt att tolka beteenden för snabbt. Någon verkar kall. Någon annan blir ovanligt kontrollerande. En tredje drar sig undan. En fjärde fortsätter prestera och ser nästan opåverkad ut.

Det är lätt att läsa det som brist på engagemang, låg motståndskraft eller dålig attityd. Men ibland är det precis tvärtom. Det kan vara en människa som gör allt den kan för att hålla ihop. Som behöver en tydlig och trygg ledare innan den kapitulerar.

Om chefer och ledare inte förstår det riskerar man att missa viktiga signaler, agera för sent eller bemöta människor på ett sätt som förvärrar situationen. Det påverkar både arbetsmiljö, prestation, tillit och i förlängningen också verksamhetens hållbarhet.

Alla behöver inte behandling, men alla behöver bli förstådda

Det är också viktigt att säga att vi inte ska utgå från att alla människor som går igenom något svårt automatiskt behöver psykologisk behandling. Långt ifrån alla gör det.

Människor kan vara med om traumatiska händelser utan att utveckla trauma som kräver behandling. Samtidigt finns det andra där man ganska tidigt ser att det börjar smyga sig in rädslor, undvikanden eller tydliga diagnoskriterier för PTSD. Då behöver man agera tydligt och erbjuda rätt stöd.

Det viktiga är alltså inte att utgå från en färdig mall, utan att kunna göra bättre bedömningar. Att förstå att kris är olika för olika människor. Att något som är mycket tufft för en person inte behöver vara det för en annan, och tvärtom.

Titta mindre på stereotypen och mer på förändringen

Det mest hjälpsamma är ofta att inte fråga sig om någon reagerar “som man ska”, utan om personen beter sig annorlunda än den brukar. Ett förändrat beteende är ofta en viktigare signal än själva uttrycket.

Det kan till exempel handla om att någon som normalt är flexibel plötsligt får ett starkt kontrollbehov. Att någon som brukar vara social drar sig undan. Att någon som alltid brukar ha lätt att fatta beslut plötsligt fastnar eller blir ovanligt rigid. Utåt kan personen fortfarande verka stabil. Men det kan i själva verket vara ett sätt att försöka kontrollera situationen för att inte riskera att gå sönder inuti.

Det är där förståelse, språk och rätt verktyg hos ledare blir avgörande.

Därför behöver chefer och ledare mer än god vilja

Att leda människor genom press, osäkerhet och kris kräver mer än omtanke och god vilja. Det kräver kunskap om hur krisreaktioner, stress, skam och oro faktiskt fungerar i praktiken.

Särskilt i organisationer med många unga ledare och medarbetare blir detta viktigt. När erfarenheten brister kan svåra situationer få större påverkan, samtidigt som signalerna inte alltid är lätta att läsa. Då behöver chefer kunna förstå vad de ser, möta människor på rätt sätt och skapa tillräcklig trygghet för att inte förvärra läget.

Det handlar inte om att göra chefer till terapeuter. Det handlar om att ge dem rätt förståelse och rätt verktyg för att agera klokt, tidigt och hållbart.

När ledare förstår reaktioner bättre blir organisationen starkare

När chefer lär sig att känna igen olika krisreaktioner, reglera sitt eget bemötande och skapa trygghet utan att överreagera, då händer något viktigt i organisationen.

Missförstånd minskar. Skam minskar. Fler signaler fångas upp i tid. Samtal blir bättre. Belastning tas på större allvar. Och människor får bättre förutsättningar att fungera, återhämta sig och fortsätta bidra på ett hållbart sätt.

Det är inte bara mänskligt viktigt. Det är också strategiskt viktigt. Och ett stärkt employeer branding.

…

Våra utbildningar ger chefer och medarbetare praktiska verktyg för att förstå stress, stärka självledarskapet och skapa arbetssätt för hållbara arbetsgrupper. Läs mer om vår krisutbildning riktad mot besöksnäringen.